Ordvitsar i svenskan: så fungerar dubbelbetydelser och språklek
En ordvits kan få hela rummet att stöna eller skratta, men vad är det egentligen som händer i språket? På Bra skämt samlas svenska skämt och humor för olika åldrar och tillfällen, och ordvitsar är en återkommande form. Ofta bygger skämtet på att ett ord har två betydelser eller låter som ett annat ord. Språkforskaren Maria Svensson har i en intervju med Hemtrevligt berättat om hur svenskan bjuder in till ordlekar, hittepåord och dubbelbetydelser. Här går vi igenom mekaniken och ger exempel att testa själv.
Ord med flera bottnar
En klassisk ordvits är 'Varför dog mammutarna ut? För det fanns inga papputar'. Här leker skämtet med att 'papputar' låter som 'pappor' men får en ny ändelse, samtidigt som det anspelar på mammutar. Ett annat exempel är 'I vilket land återföds man som hink? – I Spann-igen!', där 'Spann-igen' låter som landet Spanien och skapar en lek med landets namn. Den typen av dubbelbetydelse är själva motorn i många vitsar. Poängen är att ett uttryck kortvarigt kan läsas på två sätt, och när läsaren eller lyssnaren upptäcker den andra betydelsen uppstår skrattet.
Hittepåord som följer mönster
Man behöver inte hålla sig till ord som redan finns. Maria Svensson berättar att hon har kreativa vänner som hittar på egna ord. En vän tänkte ge sig ut på en 'cyklats', med betoning på slutet, precis som 'seglats'. Ordet fungerar eftersom det följer samma modell som ett befintligt ord och innehåller föremålet 'cykel'. Andra förslag som 'springats', 'bilats' och 'knypplats' ratades av olika skäl. Vissa av orden innehåller inget föremål, som 'cykel', eller så lät de inte bra. Ett annat hittepåord är 'tröttma', som bildats på samma sätt som 'fetma' och 'sötma'. Det behövs något att hänga upp det nya ordet på för att det ska bli begripligt.
Kända ordlekar i böcker
Den som inte vill hitta på egna ord kan låna från litteraturen. I 'Fantastikboken' av Magnus Lönn finns ordet 'lekstäver', som läsaren själv får fylla med betydelse. I Jesper Lundqvists 'Kivi och monsterhund' dyker släktingar som 'mappor', 'pammor', 'brysslingar' och 'parvelpysor' upp. Hos Povel Ramel finns skolämnet 'räknematik', som Maria Svensson tycker är väl så bra som det befintliga ordet. Sådana exempel visar att språkleken ofta handlar om att ta en välkänd form och byta ut en del, så att betydelsen glider iväg.
Bakom ordlekarna
Maria Svensson är 58 år, bor i Vindeln och arbetar som universitetslektor i franska. På fritiden sjunger hon barbershop i Snowflake Singers i Umeå. Hon har ingen favoritordvits, men ett motto: 'Det ena utesluter inte det andra.' Ord hon själv inte gillar är 'produktutveckling' och 'upphandling', vilket visar att även den som leker med språket har preferenser för vissa klanger och sammansättningar. Hon har skrivit boken 'Leken i språket och språket i leken' om ordlekar och lingvistik.
Tävlingar och pappavitsar
Det ordnas till och med tävlingar i ordvitseri. Många ordvitsar kallas ibland pappavitsar, en benämning som fångar den småroliga, ofta enkla humorn. Det behöver inte vara avancerat för att fungera; det viktiga är att det finns en dubbeltydning eller en oväntad vändning. Den som lyssnar noga på svenska ord märker att många av dem kan fogas ihop på nya sätt, särskilt när ett ord låter som ett annat eller kan delas upp annorlunda.
Ordvitsar i vardagen och på tipskupongen
Ordvitsar behöver inte stanna vid festliga sammanhang. Den som vill kan låta språkleken följa med in i ett fotbolls- eller tipsintresse. Under en pågående Topptipset-omgång går det att följa matchernas ställning och tecken, och den som vill jämföra sin rad kan hitta Topptipset resultat. Kanske blir ett oväntat kryss eller en sen kvittering upprinnelsen till nästa vits. Språklig lek handlar inte om att vara roligast, utan om att se dubbelbetydelser där andra ser en rak linje.
Så tränar du din språklek
Vill du bli bättre på ordvitsar? Testa att bilda nya ord efter befintliga mönster, som 'cyklats' eller 'tröttma', och se om de håller. Fråga dig om ordet har något att hänga upp sig på, till exempel ett föremål eller en känd ändelse. Använd också redan kända ord i oväntade sammanhang, så att tankarna leds fel en kort stund. Det är den lilla förskjutningen i betydelse som gör att ordvitsen landar, ibland med ett stön och ibland med ett skratt.















