Så skapar du egna svenska ordvitsar med klassiska ramsor
Att skapa egna svenska ordvitsar kan kännas som ett pyssel utan tydliga mönster, men grunden finns ofta i de klassiska ramsor och räkneverser som barn har lärt sig av varandra i hundratals år. Genom att leka med rytm, upprepning och påhittade ord kan du bygga upp ett eget förråd av skämt som passar både fikapausen och klassrummet. Här är en guide som utgår från folkdiktningens byggstenar.
Ramsor som språklig bygglåda
Institutet för språk och folkminnen delar in barnens ramsor i bland annat räkneramsor, lekramsor, finger- och tåramsor och tungvrickare. Alla ramsor är folkdiktning utan känd upphovsperson, och texterna finns i Isofs arkiv med uppteckningar från 1920- till 1940-talet samt i Visbok från 1923. Ramsor finns i många varianter, så du kan känna dig fri att säga dem så som du själv lärde dig dem. Det är just variationen som gör dem användbara för egna ordlekar: en fast ram med utbytbara ord.
Räkneramsor ger rytm och nonsens
Räkneramsor används för att räkna ut vem som ska börja eller vara den i en lek. Ole, dole, doff, Äppel, päppel och Esike, desike är tre klassiska exempel med stark rytm och delvis påhittade ord. I Isofs arkiv finns flera varianter, till exempel en från Göteborg 1931 där andra raden i Ole, dole, doff lyder Kinkiade koff. När du behåller rytmen men byter ut ett ord mot ett liknande ljud, närmar du dig ordvitsens logik. Äppel, päppel slutar med raden Ute skall du vara nu, Ja, just du, och redan där kan en liten ändring skapa en helt ny poäng.
Finger- och klappramsor för korta ordlekar
Finger-, knä- och tåramsor bygger på närhet och upprepning och passar de minsta barnen. Rida rida ranka är en av de mest kända, och den typen av kort vers visar hur en enda stavelse kan bära en hel lek. Genom att klappa takten medan du säger ramsan hör du tydligt var orden kan bytas ut utan att rytmen bryts. Det är en bra övning för att träna örat inför egna vitsar.
Skämtramsor och tungvrickare
Skämtramsor används för skratt och lurendrejeri, medan tungvrickare tränar uttal och tävling. Båda ligger nära ordvitsen: de leker med ljud och förväntningar. En tungvrickare tvingar dig att artikulera varje konsonant, vilket gör det lättare att upptäcka ord som nästan låter likadana. Börja med en kort ramsa och säg den långsamt, sedan snabbare. När ett ord fastnar eller låter fel har du hittat en möjlig ordvits.
Så provar du själv hemma
Välj en ramsa du kan utantill, till exempel Äppel, päppel. Behåll rytmen och byt ut sista raden mot en fras som rimmar på tu eller du. Skriv ner fem förslag och läs dem högt. De som får någon att dra på munnen eller himla med ögonen är värda att spara. För att studera hur färdiga ordvitsar är uppbyggda kan du söka eller slumpa fram exempel på Pappaskamt.com. Där finns korta pappaskämt på svenska att inspireras av.
Börja med en ramsa i taget
Du behöver inte lära dig alla 25 klassiska ramsor på en gång. Välj en räkneramsa och en fingerramsa, säg dem varje dag i en vecka och lägg sedan till en skämtramsa. Målet är inte att bli expert på folkdiktning, utan att få in rytmen och ordleken i vardagen. När du väl har ramen kan nästan vilket ord som helst bli början på en ny ordvits.















